Bergmans kostymer med kvinnor i fokus på Malmö Mu­se­er

0

 Ing­mar Bergman är känd för sina kvin­no­skild­ringar, nå­got han gär­na för­stärkte ge­nom klä­derna de bar i filmerna.

I mor­gon öppnar ut­ställ­ningen ”Bergman på modet – kvin­no­roller och ko­stymer” på Malmö Mu­se­er där ”Bergmankvinnan” pre­sen­teras ge­nom kläd­koder och färg­val.Det är en stor ut­ställ­ning som löper ge­nom mu­se­ets andra våning och in i slottet. Störst ut­rym­me har Fan­ny och Alexander från 1982 fått. Men det finns mån­ga ko­stymer och still­bilder från fram­för allt de filmer som ut­spelar sig runt för­ra se­kel­skif­tet.

Utställningen knyter an till de av Bergmans filmer som utspelar sig under det sena 1800-talet och tidigt 1900-tal. Det är produktioner som också tidsmässigt överensstämmer med den period under vilken familjen von Hallwyl levde och verkade i sitt palats innan det blev museum.

I Bergman på modet gestaltas kvinnornas centrala roller i Ingmar Bergmans rika filmproduktion – den sk ”Bergmankvinnan”. I hans filmer är det oftast kvinnorna som står för färgen medan männen utgör en mörk fond som får kvinnorna att lysa, inte bara bildligt.

”Bergmankvinnan”, som är flera olika karaktärer, presenteras i utställningen genom utvalda kostymer från filmerna och som visas i museets sovrumsvåning.

Vi möter Bergman som person och filmskapare och genom familjebilder från hans egen uppväxtmiljö syns paralleller mellan Bergmans liv och filmiska bildvärld.

– Bergmans filmkostymer har aldrig tidigare lyfts fram på det här sättet. Det ligger en omfattande research till grund för utställningen, vi har hittat kostymer som inte visats sedan filmerna spelades in. Det är också speciellt roligt att kunna ställa ut kostymer från Bergmans svart-vita filmer. Man har ju inte haft en aning om vad de har för färg, säger Anna Bergman, scenograf och kostymtecknare samt delproducent till utställningen.

Med Hallwylska palatset som inramning skildras sekelskiftet och borgerskapets ”diskreta charm”. Kopplingen till Hallwylska museet och det liv som en gång levdes här är tydlig; den ständigt närvarande tjänstekvinnan, den modemedvetna yngre kvinnan och den åldrande matriarken. Det är många likheter med Wilhelmina von Hallwyl och den kvinna (mormor, farmor, faster) som ofta intar en central plats i Bergmans berättande. Wilhelmina kan jämföras med såväl Helena Ekdahl (Gun Wållgren) i Fanny och Alexander som Anna Åkerblom (Ghita Nørby) i Den goda viljan. Hon styr familjen och hushållet; hon är en stark, självständig kvinna med kontroll över sina tillgångar.

Med hjälp av kostymerna, bevarade kostymskisser och stillbilder från filmerna ges en koncentrerad bild, dels av det textila hantverket i dräkterna, dels av filmernas kontext och tillblivelse. Kostymtecknarnas viktiga insatser visas och inte minst hur rådande modetrender präglat formgivningen av kostymerna i Bergmans filmer.En bra kostym kännetecknas av att den blir som en andra hud, den ska växa ihop med sin rollfigur.

I utställningen visas kostymer från följande filmer, de flesta med manus och regi av Bergman: Gycklarnas afton (1953); Sommarnattens leende (1955); Smultronstället (1957); Jungfrukällan (1960); Lustgården (1961, regi Alf Kjellin, manus Ingmar Bergman); För att inte tala om alla dessa kvinnor (1964); Viskningar och rop(1973); Fanny och Alexander (1982); Den goda viljan (1991, regi Bille August, manus Ingmar Bergman); Söndagsbarn (1992, regi Daniel Bergman, manus Ingmar Bergman); Larmar och gör sig till (1997).

I anslutning till utställningen produceras katalogen ”Bergman på modet” med texter av Anna Bergman och Nils Harning. Redaktör: Lotta Lewenhaupt, författare och modejournalist. Även delar av museets programverksamhet är kopplat till utställningen.

Ingmar Bergman är en av världens främsta filmregissörer genom tiderna och även en enastående författare och legendarisk teaterregissör. Efter hans bortgång 2007 är Bergman dessutom en av Skandinaviens mest spelade dramatiker. Ingmar Bergman föddes i Uppsala den 14 juli 1918 och hundraårsjubileet, som påbörjas hösten 2017 och pågår under hela 2018, kommer att uppmärksammas och firas i världen över med teateruppsättningar, utställningar, filmretrospektiv, dokumentärer, bokutgivningar och festivaler.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.