Proserpin- Kärleken till det barnsliga, skall prägla Operaverkstadens verksamhet.

0

Hur kom ni på den lysande idén att introducera opera för skolbarn ?

Det ligger i alla kulturinstitutioners uppdrag att rikta sig till barn och unga, det är till och med prioriterat. Här på Malmö Opera så har det varit prioriterat i ett par decennier. Då har den lotten primärt fallit på operaverkstaden, även om det finns   ett intresse och ansvar för detta på stora scenen. Vi har även ett uppdrag att göra lite ovanliga saker. Om man tittar repertoarmässigt på de stora scenerna så är där mycket kända titlar och kända artister men varje institution med självaktning har även en studio eller i det här fallet en verkstad, där man tittar på lite ovanliga verk. Operaverkstaden har genom åren beställt mycket nytt men vi har även tittat på klassiker och kända tonsättares mindre kända verk.
För två år sedan hade vi Carl Love Almqvist som tema. Vi jobbade med drottningens juvelsmycke och en djupdykning i 1700-talet och Almqvists estetik och värld. Det är nämligen han som skapat vår värdegrund och Operaverkstans trosbekännelse.
“De som icke hava kärlek till det barnsliga, de hava en kall själ och tala fåfängt om höga och magnifika ting.”  Då menar vi att kärleken till det barnsliga, det nyfikna och påhittiga skall prägla verkstadens verksamhet.

Vem är Joseph Martin Kraus som skrivit musiken till Proserpin ?

I  Boken Drottningens juvelsmycke så nämns den gudomliga kompositören Joseph Martin Kraus. Det var Kraus som fick skriva dödsmässan när Gustav III blev skjuten. Kraus kallas också för  Svenska Mozart. Han är född samma år som Mozart, 1756. Mozart dog 1791 och Kraus 1792  några månader efter Gustav III:s  död. Kraus skrev Proserpin vid 24 års ålder. Vi tror hela tiden att kompositörerna som levde förr var gamla men de var oftast mycket yngre än vad kompositörerna är idag. Kraus gjorde denna operan på uppdrag av Gustav III. Det är faktiskt den första svenska operan. Den skrevs på 1780-talet och den uruppfördes som en konsertversion på Confidencen/Ulrikdals slottsteater. Vi skall åka dit i höst och spela för skolor och vuxenpublik.

Får även vuxna se föreställningen ?
Vi spelar i första hand för skolor men även vuxna är välkomna. De som kommer på våra föreställningar, är en publik som vill gå på en dagföreställning eller när vi spelar på kvällarna så är det många äldre som bara vill gå en timme. Våra föreställningar brukar ju ligga runt en timme.

Varför valde ni  Proserpin som er nya uppsättning ?
Vi gjorde en djupdykning i Proserpin, för att att det är så roligt att fundera kring mytologi, gudar och årstider. Det fanns även några spännande frågeställningar kring Proserpins nyfikenhet. Man har hanterat hennes nyfikenhet på olika sätt. Ibland blir hon bortrövad och ibland försvinner hon själv. När hon blir bortrövad vill hon stanna i underjorden trots att hon kom blev tvingad dit.

Hur har ni hanterat detta ?
Vi bestämde oss för att försöka berätta hur hon smiter iväg, hamnar i underjorden och  där träffar spännande personer. Hennes mamma vill ju att hon alltid skall vara hemma. Allting skall vara som det alltid är. Det skall vara sommar, idylliskt och inga problem. Men så lockas hon med av Pluto (underjordens och vinterns gud) till underjorden. Pluto är nämligen inte rädd för de mörka känslorna som sorg och smärta. Proserpin kommer på att hon vill bo både hos Pluto och hos Ceres.
Myten berättar att när hon är hos Ceres är det sommar och när hon är hos Plutos så sörjer jorden och det blir vinter. Vi tyckte också att det var väldigt viktigt att  visa på att mamma Ceres säger att dottern Proserpin skall vara hemma medans Jupiter (solens och rättvisans gud) säger “skall inte Proserpin  få bestämma det själv.”  Det kan ju vara en spännande tanke i dessa dagar då många  mammor och pappor skall bestämma vad flickorna skall göra och inte göra.
Vi har haft  flera skolgrupper här som vi har disskuterat med om vad som är adekvat att berätta. Därför har vi förstärkt att Cyane (Proserpins syster) passar och ser efter Proserpin. Att passa småsyskon är nämligen en ganska stor del av unga människors tillvaro idag. Vi försökte starta en teatergrupp med ungdomar från en förort, men  de sa att  ”Vi kan inte göra något på eftermiddagarna för då skall vi passa småsyskon.”

Det är även skolbarnen som har varit med och disskuterat fram hur Proserpin ser ut. Det blev någonting med blommor, groddar och energi. Hon fick inte vara för gullig. Det skulle  vara något spännande och lite oväntat omkring henne.

Hur har ni resonerat när ni satt en åldersgräns på 8 år ?
Som upphovsperson så är det inte roligt med åldersgränser,  men det är någonting med hanteringen av stadierna  i skolan. Det skall vara tydligt. Att  spela detta för 4-6 åringar, tror jag att på ett individplan säkert skulle uppskattas   jättemycket av många, men fyller vi hela salongen med 4-6 åringar så blir det en annan känsla. Vi har upptäckt att från årskurs två så kanvi  ha en salong med andraklassare. De kan läsa lite själva, de börjar tycka att det är spännande med mytologi och årstiderna. Så där någonstans ligger den tanken.
Förskolan och första klass är en grupp och klass två till och med klass fem en annan. Nästa grupp är klass sex till högstadiet. Jag tror att det skulle finnas massor med ungdomar i  klass sex upp till högstadiet som skulle tycka om det här men det är ganska svårt för skolorna i den gruppen att åka iväg på en aktivitet som vår. Förra året spelade vi för högstadiet, då hade jag tagit fram en opera av Victor Ullman. Då var den upplagt så att man kunde berätta litegrann om andra världskriget och koncentrationslägren. Jag tror därför att godset som finns under föreställningen måste kunnas visas på ett sådant sätt att det ger en fördjupat upplevelse.

En Visuellt underhållande opera med ett budskap
Vi brukar förbereda publiken genom klassrumsbesök, inspirationsmaterial till lärarna och genom att möta dem i foajén. Att vi valde Proserpin är pgr av att den blir bra visuellt, har ett bra budskap som inte var för tungt med ändå med en udd.  Musiken är lätt att lyssna på med lite mozartsdrag.

Har ni ändrat på något från orginaloperan ?
Ja, den är mycket längre i sin originalversion. Operan är skriven för en kammarorkester på 1700-talet så i orginaluppsättningen ingår det cembalo men det är inget man släpar runt på turne så vi kom fram till att det hade varit väldigt spännande med Marimba. Klarinetten är ju ett karaktärs instrument för Kraus. Ofta sammanvävd med sången och fiolen. Sedan ville vi förstärka underjordens annorlunda karaktär med några profilinstrument så Ebba som spelar fiol spelar också kamanche  som är en persisk fiol så vi får fram en urklang i Underjordsscenerna. Blaga som spelar klarinett spelar också duduk som är ett ameniskt träblåsinstrument med dubbelrör.  Då får vi den här mytiska klangen ifrån underjorden som vi vill förstärka berättelsen med.

Kan man även komma hit som privatperson och se föreställningen ? 

ja Absolut ! Vi har offentliga föreställningar på kvällar och helger och sedan i mån av plats så brukar vi även sälja biljetter till  våra skolföreställningar.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.