Möjligt att producera mat till 10 miljarder inom planetens gränser till år 2050

0

 

En omfattande omställning till mer hälsosam kost och bättre produktionsmetoder behövs för att livsmedelssystemet skall hållas inom planetens gränser.

Ett omfattande och globalt skifte mot hälsosam och mestadels växtbaserad kost, en halvering av matsvinn, och radikalt förbättrade jordbruksmetoder krävs för ett hållbart livsmedelssystem, som på ett hälsosamt sätt kan föda 10 miljarder människor år 2050.

Detta visar en ny studie som tagits fram av forskare vid bland annat Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Studien som publiceras i tidskriften Nature den 10 oktober är den första som kvantifierar hur stor omställningen av livsmedelsproduktion och konsumtion behöver vara för att miljöpåverkan från mat skall kunna hållas inom planetens säkra gränser.

”Studien visar tydligt på att ingen lösning ensam är tillräcklig för att undvika att passera planetens gränser. Men om lösningarna implementeras tillsammans kan vi producera tillräckligt med mat för att föda en växande befolkning ett hållbart och hälsosamt sätt”, säger Dr Marco Springmann (från Oxford Martin-School och Nuffield Department of Population Health vid Oxford University), som ledde studien.

”Om vi fortsätter som idag, utan åtgärder fann vi att livsmedelssystemets miljöpåverkan kan öka med 50-90% till år 2050 till följd av befolkningstillväxt och förbättrad ekonomi som hänger ihop med en mer resursineffektiv kosthållning såsom ökad konsumtion generellt, ökat matsvinn inom hushållen, och ökad köttkonsumtion. Redan idag har vi överskridit vissa av planetens gränser, och med denna ökning kommer vissa gränser passeras dubbelt upp.” När planetens gränser passeras, riskerar vi att hamna i ett mer instabilt klimat på jorden, vilken kan få dramatiska konsekvenser för samhällsutveckling och människans framtid på jorden.

Studien, finansierad av EAT (som en del av EAT-Lancet-kommissionen för mat, hållbarhet och hälsa) och av Wellcome Trusts ”Our Planet, Our Health” – program om boskap, miljö och människor, kombinerade detaljerade analyser av miljöpåverkan av livsmedelsgrupper med en modell över det globala livsmedelssystemet, vilken länkar produktion och konsumtion av mat över hela världen. Med denna modell fann forskarna att: Konsumtionsförändring mot mer växtbaserade kostmönster behövs för att klara av att nå klimatmålet uppsatt i Paris, och hålla oss inom planetens klimatgräns. Mer växtbaserad ”flexitarisk” kosthållning globalt kan minska utsläppen av växthusgaser med mer än hälften och även minska annan negativ miljöpåverkan, som utsläpp av kväve och fosfor, minska användning av jordbruksmark och reducera färskvattenbehovet med mellan 10-25%.

Bättre metoder för att producera mat (jordbruk, vattenbruk och fiske) behövs för att begränsa trycket på jordbruksmark samt minska färskvattenanvändning och näringsläckage. Ökad avkastning från åkrar, främst i områden med relativt låga skördar, mer resurseffektiva metoder, och en bättre balans mellan näringstillförsel och näringsuttag kan halvera påverkan på biodiversitet, markanvändningsförändringar, näringsflöden (kväve och fosfor) och vattenresurser.

Slutligen krävs att mindre mat slängs inom hela livsmedelssystemet, en halvering av matsvinnet globalt kan minska miljöpåverkan med upp till 16%. ”Många av de lösningar vi analyserade genomförs redan i vissa delar av världen, men det kommer att behöva stark global samordning och snabb uppskalning för att klara detta”, säger Springmann.

”När det gäller förbättrad jordbruksteknik så kommer det att kräva ökad investering i forskning och infrastruktur, bättre styrmedel och stöd till lantbrukare för att skapa incitament för att ta upp bästa tillgängliga metoder “, säger Line Gordon, chef för Stockholms Resilience Centre och en av studiens författare. ”När det gäller kosthållning är det viktigt att göra hälsosamma och mer växtbaserade dieter både möjliga och attraktiva för ett stort antal människor och se hur normer kan förändras”, fortsätter hon. ”Då går det inte att enbart fokusera på enskilda konsumenters val, utan även se till vad beslutsfattare och näringsliv kan åstadkomma.

Skola och offentlig sektor är viktiga, liksom att se över ekonomiska incitament, märkning av livsmedel, och anpassning av nationella kostråd till mer hållbara kostmönster”, tillägger Springmann. ”Sverige ligger långt fram när det gäller kostråd som bygger på både hållbar och näringsriktig kosthållning. Men studien visar att även dessa behöver förbättras på hållbarhetssidan, säger Gordon. Till exempel rekommenderar livsmedelsverket idag max 500 gram rött kött i veckan. Den flexitariska kosten vi analyserat innehåller endast totalt 300 gram kött i veckan.” ”Fisk och skaldjur har också en viktig roll att spela givet ett, i relation till andra animalieprodukter, relativt litet miljömässigt fotavtryck och positiva hälsoeffekter” säger Malin Jonell, forskare vid Stockholm Resilience Centre

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.