Tekniken som förlänger sista förbrukningsdag

0
Foto: peter ardell

Mat, dryck, lim, läkemedel och parfymer – det är några exempel på varor som påverkas och delvis bryts ner vid kontakt med syre.

Processen kallas oxidation och nu har forskare verksamma vid KTH tagit fram en förslutningsteknik som släpper ut vätska åt ena hållet men inte släpper in syre åt det andra. Innovationen är lika enkel och genial som den är billig att tillverka, och skulle kunna användas för att förlänga sista förbrukningsdag för en mängd olika produkter.

Listan över mat, dryck och andra produkter som förändras vid kontakt med syre kan göras lång.

Juicens värde som c-vitaminkälla minskar, medan kaffets arom ändrar karaktär. Det gäller även för vin och parfymer, medan lim i de fall  då dessa är enkomponentsprodukter, stelnar i förpackningen.

När det kommer till läkemedel så påverkas även dessa mer eller mindre av oxidation. Det är bland annat därför alla mediciner har ett utgångsdatum

För att råda bot på detta har KTH-forskarna Amin Kazemzadeh och Aman Russom, båda verksamma vid Science for Life Laboratory, tagit fram en form av ventil som består av ett membran. Detta membran släpper alltså igenom vätska i ena riktningen, men ingenting slipper in till produkten ifråga åt motsatt håll. Förslutningstekniken har forskarna valt att kalla för Repono efter det grekiskans “att förvara” och “förvaring”, och enligt dem själva så är de först ut med denna teknik.

– Membranet är gjort av ett gummiliknande material, inte olikt latex som används till exempel till skyddshandskar. Forskningsarbetet har precis publicerats i en vetenskaplig artikel i Nature Communication och vi har testat ett flertal vätskor, säger Amin azemzadeh, en av forskarna bakom Repono.

När det kommer till livslängd, hur länge membranet håller tätt, har forskarna testat  med så väl vatten som etanol. Ett år var inget problem för etanol, och för vatten har forskarna testat motsvarande tre år utan att luft tagit sig in. Bakterier och virus då?
– Detta är inget vi ännu har testat vetenskapligt, men om inte luft kan ta sig in i förpackningarna är det högst troligt att ej heller bakterier eller virus slipper förbi membranet. De är ju större än syreatomer. säger Aman Russom.
Han fortsätter med att berätta att tekniken som sådan är mycket billig vid volymtillverkning, att den inte skulle påverka priset på förpackningarna nämnvärt. Eftersom luft inte slipper in när vätska eller innehåll trycks ut så ställs vissa krav på förpackningen. Här har forskarna ett flertal olika modeller från kollapsbara små tuber i plast som minskar i omfång när innehållet pressas ut till flaskor som behåller sin form med en kollapsbar mindre påse inuti sig. Cylinderformade behållare med en kolv som pressar ut innehållet

– tänk hur sprutor fungerar – är också en modell.

En av flera poänger med Repono är hållbarhetsaspekten och då inte bara i bemärkelsen att produkterna håller längre. För att förstå vidden av svenskarnas konsumtion så visar siffror från företaget Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) att 40 procent av plastförpackningarna motsvarande 65 699 ton samlades in för materialåtervinning under 2017. Därtill ska läggas att siffror från Naturvårdsverket från 2018 visar att

svenska hushåll kastar bort matavfall i storleksordningen 938 000 ton per år.

Med hjälp av Repono skulle konsumenterna slippa kasta mat, dryck, mediciner och andra produkter i lika stor omfattning, för att de inte längre smakar bra eller luktar gott, alternativt tappat sin funktion. Om maten skulle hålla längre skulle i sin tur inte lika mycket livsmedel behöva produceras. Därmed uppstår minskad miljöpåverkan från hela livsmedelskedjan. Ur hållbarhetssynpunkt betyder detta att energianvändning, råvaruförbrukning och utsläpp vid produktion, transport och hantering av livsmedel minskar, vilket även skulle gälla för produktförpackningar.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.